Direktlänk till inlägg 9 februari 2012
Biografin om Englands mest hårdnackade dam Margaret Thatcher. Regisserad av Mamma Mia-regissören Phyllida Loyd. Meryl Streep spelar den gamla "järnladyn." I övriga roller syns Jim Broadbent och Richard E. Grant.
En grånande Margaret Thatcher (Meryl Streep) börjar falla i glömska i invånarnas ögon. Hon handlar mjölk utan att någon känner igen henne. Hon lider svårt av demens och lever med sin make Denis (Jim Broadbent). Hon börjar tänka tillbaka då hon var ett fenomen. Hon lyckades göra sig hörd i en mansdominerad värld och trotsade klass-skillnader. En hög maktställning som hon fick betala ett högt pris för. En äkta "järnlady."
Jag, som många andra, såg Phyllida Loyd's debutfilm. Musikalen "Mamma Mia." Meryl Streep spelade huvudrollen även i den filmen. Andra skådisar som Pierce Brosnan, Colin Firth och Stellan Skarsgård syntes i skojiga roller. Fast trots den stjärnspäckade rolllistan var det ingen höjdare.
Meryl Streep gjorde en bra insats dock och visade sig vara en riktigt bra sångerska också. Fast övriga skådisar lyckades inte göra bandets texter rättvisa. "Mamma Mia" är helt enkelt en stund hjärndöd söndagsunderhållning. Fast åter till "The Iron Lady."
Man försöker precis som i Clintans närapå mästerliga film "J. Edgar" klippa smidigt mellan dåtid och nutid. Phyllida är desvärre ingen Clint Eastwood och slarvar en hel del. Tidshoppen känns omotiverade och illa ihopsatta. Där Clintan lyckades hålla sin film flytande och klippningen väldigt snygg och smidig känns "The Iron Lady" bara förvirrande. Vissa scener är riktigt bra och kraftfulla men vissa är pinsamt dåliga...och tack vare dem illa genomförda tidshoppen blir det inget bra helhetsintryck.
Det är klart att det finns några saker som är bra. Detaljrikedomen är en njutning och kläderna och sminkningen är riktigt bra. Fotot är jättefint och det hela kompas av den fenomenale kompositören Thomas Newman. Han har komponerat mästerverk som "American Beauty", "The Scent of a Woman" och "Revolutionary Road." Här gör han inte ett lika bra jobb men musiken är fortfarande riktigt fin.
Manuset är helt okej. Replikerna känns förvisso ganska stela och påklistrade men gör ändå okej ifrån sig i sammanhanget. Kanske det hade blivit bättre om exempelvis Richard Curtis hade skrivit manuset och kanske Clint Eastwood hade regisserat. Nu är filmen som den är och får helt enkelt duga som den är.
Skådespeleriet är överlag mycket bra. Meryl Streep är jättebra som Thatcher. Hennes otroliga öra för dialekter kommer verkligen till sin fulla rätt här. Hon övertygar både som medelålders och gamla Thatcher. Fast samtidigt kan jag inte låta bli att tycka att hennes roll som Margaret Thatcher bara är Oscarsfjäsk från hennes sida. Oscarsnominerad har hon ju blivit också fast nu känns det bara löjligt att hon blir Oscarsnominerad för varje roll. Hon är bra dock!
Jim Broadbent gör allt vad han kan med det lilla han har. Det är synd att en så bra skådis som Broadbent inte utnyttjas till sin fulla potential. Han är så förbannat duktig! Men tack vare det mediokra manuset och den tama regin är hans prestation enbart acceptabel. Annars är skådespeleriet, tack vare Meryl Streep, mycket bra!
Det är verkligen synd att Phyllida Loyd slarvade med denna film. Här fanns verkligen en chans att göra en jäkligt bra film och som hade känts ända in i benmärgen. Men som tack vare ett mediokert manus, tam regi och illa klippning bara blir en knappt godkänd biografi. Meryl Streep gör ingen Oscarvärdig insats och jag hoppas verkligen att någon annan vinner Oscarn för bästa kvinnliga huvudroll! Inte bra detta.
HANDLING/MANUS: **
REGI: *
SKÅDESPELERI: ****
MUSIK: ****
PRODUKTION: ***
BETYG: 2,8 av 5
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 | |||||
6 |
7 |
8 |
9 | 10 |
11 |
12 |
|||
13 |
14 | 15 |
16 |
17 |
18 |
19 |
|||
20 |
21 |
22 |
23 |
24 | 25 | 26 | |||
27 |
28 |
29 |
|||||||
|